Om Lumparn
Lumparn är en cirka 10 kilometer lång och bred öppen havsfjärd (60° 10’ N 20° 09’ Ö), som gränsar mot Sund, Saltvik, Finström, Jomala, Lemland, Lumparland och Vårdö.
Det största djupet är på 35 meter och det ligger i den östra delen av fjärden invid ön Trollskär. Medeldjupet är 20 meter. Fjärden har ett flertal vikar, vilka sträcker sig åt olika håll. I Lumparn finns ett fåtal mindre öar.
Lumparn är Ålands våta hjärta – där simmar vi längs stränderna, paddlar, fiskar, ror, färdas över, åker skridskor och njuter av utsikten från land.
Historia
Innanhavet Lumparn bildades vid ett meteoritnedslag för miljontals år sedan. Nedslagskratern har en diameter på 7–10 kilometer och ligger helt under havsbottnen, täckt av flera lager sediment.
Stränderna vid Lumparn är ett av de få ställen i Finland där fossil kan hittas. Åldern på kratern lär ska vara 500–1 200 miljoner, alternativt cirka 1 miljard år.
Lisa Henkow i Naturmorgon i P1 , Sveriges Radio, 27 augusti 2022
Sveriges Radios inslag om Lumparn där författaren Carina Karlsson och Eva-Lotta Kastilan-Ezer berättar om Lumparn och dess vatten.
Ekologisk status
Att bedöma den ekologiska statusen i Ålands skärgård är lagstadgat inom ramen för EU:s ramdirektiv för vatten och EU-direktivet om en marin strategi och utförs per 7 års perioder. Här finns en karta över den senaste klassificeringen.
Inga vattenområden på Åland har hög eller god ekologisk status. Lumparn har klassificerats med Måttlig ekologisk status. Stora vattenområden på fasta Åland och vikar från Lumparn har en Otillfredsställande ekologisk status. Vikar i Jomala och sjöar i Sund har Dålig status.
Enligt forskning är vattenkvaliteten i de inre delarna av Lumparns vikar sämst, speciellt i Ämnäsviken och Kaldersfjärden.
Själva Lumparn är i jämförelse i bättre skick än dess vikar – dock inte bra – men det finns små tecken på att situationen håller på att förbättras. Vi måste därför fortsätta värna om våra vatten!
Nästa klassificering för ekologiska status kommer att göras för åren 2018-2024, men Rädda Lumparn har bett miljöbyrån och Husö biologiska station att ta fram en preliminär klassificering för vattenområdena i och kring Lumparn redan nu, med hjälp av grafer med mera aktuell data (siktdjup, klorofyll, totalkväve och totalfosfor).
Hur ser det ut hos dig?
Det finns bidrag att söka för restaureringsåtgärder, t.ex. genom Ålands landskapsregering, Leader Åland, Östersjöprojektet (ÅAB) och Sven-Erik och Lena Holmbergs miljöstiftelse. Rädda Lumparn kan även i mån av möjlighet bistå med inköp av konsultering, delta som samarbetspart eller hjälpa till att projektera.
Fisken i Lumparn
De huvudsakliga problemen i Lumparnområdet verkar vara kopplade till övergödning, men även tecken på överfiske finns enligt forskningen. Studier har visat att förekomsten av stor gös (>40 cm), som är en stor rovfisk, har minskat i Lumparn. Mörtfiskar har under denna period istället blivit vanligare, vilket är ett tecken på högt fisketryck och eutrofiering. I Fiskeribyråns (ÅLR) provfisken i Lumparn 2017 var mörten för första gången den vanligaste arten i fångsten. Rädda Lumparn arbetar genom olika projekt för att uppmuntra till att konsumera mörtfisk som t.ex braxen.
Läs mer om det här >>
Länkar
Forskningsrapporter från Husö biologiska station som inkluderar information om Lumparn:
- Samtliga finns att ladda ner från Husö biologiska station, Åbo Akademi
-
Nr 152 (2018) L. Engström:
Kartering och habitatklassificering av undervattensmiljön i Lumparn -
Nr 150 (2018) S, Blomqvist, F. Gripenberg:
Vandringsleder för fisk på Åland -
Nr 146 (2017) F.K.J. Eveleens Maarse:
En helhetsbild av Lumparn-områdets status -
Nr 144 (2015) K. Aarnio:
Klassificering av Ålands kustvatten 2006-2012 med hjälp av bottenfauna, samt förslag till revidering av övervakningsprogrammet för bottenfauna -
Nr 142 (2015) F.K.J Eveleens Maarse:
Klassificering av vattenvegetationen i sjöarna Markusbölefjärden, Långsjön och Lavsböle träsk enligt EU:s ramdirektiv för vatten -
Nr 141 (2015) A. Saarinen:
Beräkning av ekologisk status för Ålands ytvattenförekomster utgående från kartering av makrofyter: ett förslag till övervakningsprogram och harmonisering av metoder mellan Åland och Finland -
Nr 140 (2015) T. Cederberg, C, Björkholm & B. Weigel:
Bottenfaunan i Ålands skärgård 2013
Beräkning av ekologisk status för Ålands ytvattenförekomster utgående från kartering av makrofyter: ett förslag till övervakningsprogram och harmonisering av metoder mellan Åland och Finland -
Nr 134 (2013) E. Holgersson:
Kartering av makrofyter, framtagandet av en klassificeringsmetod för att kunna beräkna ekologisk status för Ålands skärgård och skapandet av ett miljöövervakningsprogram. -
Nr 133 (2013) F. Gripenberg:
En fältkartering av potentiella yngelområden för gös ( Sander lucioperca L.) - mätningar av grumlighet och andra miljöparametrar. -
Nr 130 (2011) L Kauppi
Kartering av undervattenvegetation i kustområden i NV och SÖ Åland. -
Nr 127 (2010) T. Salo:
Kartering av ptoentiella lekplatser för abborre ( Perca fluviatilis) och gädda ( Esox lucius) i Geta, Sund och Lemland, Åland. -
Nr 126 (2010) S. Kiviluoto
Basinventering av potentiella lekplatser för abborre ( Perca fluviatilis) och gädda ( Esox lucius) i grunda vikar på västra och södra Åland. -
Nr 122 (2009) K. Aarnio:
Kvalitetsfaktorer för EU:s vattendirektiv i kustområden: bottenfauna. Jämförelse av olika sållstorlek och provtagningsdesign i beskrivandet av bottenfaunasamhällen. -
Nr 112 (2005), M. Scheinin, & S. Söderström:
Kartering av vattenlevande makrofyter längs två inner-ytterskärgårdsgradienter på nordvästra och sydöstra Åland -
Nr 95 (1997), M. Östman & E. M. Blomqvist:
Tillståndet i åländska skärgårdsvatten - en översikt av situationen under 1980- och 1990-talet, långtidsvatiationer samt förslag till kvalitetsparametrar för den åländska vattenlagen. -
Nr 89 (1994), S. Wistbacka:
Bottenfaunan och fisksamhället i Färjsundet-Lumparn området 1993. -
Nr 88 (1994), C. Backlund:
Hydrografi, näringsämnen och klorofyll-a i Lumparns viksystem. -
Nr 71 (1989), E. Sandberg, K. Aarnio & E. Bonsdorff:
Bottenfaunans utveckling i nordvästra Åland och i Lumparnområdet - en jämförelse av situationen 1972-73 och 1989. -
Nr 70 (1989), T. Östman:
Kartering av vattenvegetation i Lumparn 1989.
Sidan är under uppbyggnad. Mer information på kommande.
