Gipsspridning på Åland

Gipsbehandling av åkrar har visat sig vara ett effektivt sätt att minska näringsbelastningen från jordbruket till Östersjön.

Rädda Lumparn samarbetar med John Nurminens stiftelse (JNS) sedan 2022. Under 2022-2023 finansierade de Gipsprojektet på Åland, för att minska fosforavrinning, uppmuntra åländska lantbrukare att pröva gips som jordförbättringsmedel, testa metodens lämplighet på Åland och öka medvetenheten hos lantbrukare, myndigheter och allmänhet om gips som jordbruksvattenskyddsåtgärd. Sammanlagt nio jordbrukare deltog under projektet och spred nästan 450 ton gips över 112 hektar fördelat på 37 skiften.

Satsningen fortsätter och under 2023-2026 genom det internationella projektet GYPREG (länk) som John Nurminens stiftelse är partner i. 
Rädda Lumparn hjälper till med koordineringen under 2024. Även Ålands landskapsregering och Ålands hushållningssällskap är associerade partners i projektet.

Målet är att minska näringsutsläppen från jordbruket till Östersjön. Gipsbehandlingen av åkrarna minskar effektivt erosion och läckage av fosfor och kol till vattendragen och metoden kan bidra till att förbättra tillståndet i de övergödda insjövikarna på Åland. 
Det passar också som kalcium- och svavelgödselmedel. Den bästa effekten på vattnen erhålls på lerjordar där gipset får markpartiklar att aggregera till större mikrokorn. Gips ökar också bindandet av av fosfor på markpartiklarnas yta, dock så att växterna fortfarande kan tillgodogöra sig den. Utöver positiva effekter på vattnen kan det också ske en förbättring av markens struktur.

Lantbrukare som deltar i projektet får kostnadsfritt gips och transport samt blir ersatta för arbetstid och spridning. Projektet bekostar även provtagning & analyser samt marknadsföring och koordinering. 

 

Gipsspridning hösten 2024

ANSÖKAN ÄR STÄNGD. Är du intresserad att delta 2025? Ta kontakt för att anmäla intresse.

Gipsbehandling lämpar sig inte i följande sammanhang:
Gipsbehandling lämpar sig bäst i följande sammanhang:

Att delta i projektet, steg för steg:

Kontakta oss på Rädda Lumparn för att få hjälp med om förutsättningarna för gipsspridning finns på er åker. 

Alexandra de Haas koordinerar projektet. 
Tel: 04573420969
E-post: fannyalexandradehaas@gmail.com

Skicka underlag till oss (fannyalexandradehaas@gmail.com) gärna innan mitten av maj.


Vi behöver:

  • en karta över tänkt område eller ert signum
  • senaste markanalys

 

Meddela även vad som odlats på åkern idag och vad som planeras inför nästa säsong.

Vi skickar uppgifterna vidare till John Nurminens stiftelse som bedömer om platsen är lämplig enligt regelverket och att magnesium och kaliumvärdet är ok. Om det är för lågt kan magnesiumgödsling göras innan spridning för att höja värdena.

Om allt är i sin ordning hjälper vi er att skriva avtal med John Nurminens stiftelse. 

John Nurminens stiftelse står för gips, transport, provtagningar före och efter samt kostnad för spridning (9,65 €/ton) och 150 euro + moms + 10 €/ha i arbetstidsersättning för jordbrukaren.

ÅMHM tar vatten- och jordprover före och efter. 

Se ut en plats för emottagande av gipstransporten i närheten av området som det ska spridas på. Tänk på att platsen är tillgänglig både för leverans, förvaring samt för den som sedan ska sprida gipsen. Skicka en karta med markering/koordinater till oss.  

John Nurminens stiftelse beställer gips och transportleverans enligt överenskommelse.

Under perioden juni-oktober (enligt överenskommelse) levereras gipsen. 

Jordbrukaren kan själv sprida gipsen med en gödsel/kalkspridare eller anlita en entreprenör att göra detta, vilket John Nurminens stiftelse bekostar enligt avtal.

Om möjligt kan en nollruta om 12×12 meter lämnas tomt för att mäta skillnad efteråt. Frivilligt.

Efter spridningen görs en lätt bearbetning, vilket höjer effekten

Rädda Lumparn hjälper till att begära arbetstidsersättning från John Nurminens stiftelse.

 

Ett år senare görs en ny provtagning på samma plats, vilket bekostas av John Nurminens stiftelse.

Kontaktuppgifter:

Alexandra de Haas
Koordinator för Rädda Lumparn
+358457 342 0969
fannyalexandradehaas@gmail.com
info@raddalumparn.ax

Henri Nikkonen
John Nurminens Stiftelse
henri.nikkonen@jnfoundation.fi

www.johnnurmisensaatio.fi/sv/

Information om gipset

Gipset uppkommer som biprodukt från gödselindustrin vid YARA:s anläggning i Siilinjärvi. Gipset är rent och innehåller inga tungmetaller eller radioaktiva ämnen. Fukthalten i gipset som ska spridas är i genomsnitt 15 %. Gipsens specifika vikt är 1500 kg/m3. Fyra ton gips per hektar sprids ut. Gipset innehåller 23 % kalcium och 18 % svavel.

Gipset minskar förlusten av fosfor, både den upplösta och den som är bunden till jordpartiklar, från åkern till vattendragen. Det ökar jordens ledningstal, jordpartiklarna blir till större partiklar och mindre fosfor släpps ut i avrinningsvattnen. Växterna har fortsättningsvis tillgång till fosfor och jordens grynstruktur förbättras. Gipset minskar också urlakningen av organiskt kol i vattendrag. Effekten av gipset börjar så snart det är upplöst i jorden och varar i cirka 5 år.

Information om gips

Guiden Gips, fiber och strukturkalk för jordbrukare beskriver vad olika jordförbättringsmedel är, hur de påverkar i marken, vilka frågor som ska beaktas vid användningen och vilka fördelar som uppstår. Den praktiska guiden är inte enbart avsedd för jordbrukare utan även för jordbruksexperter, rådgivare och alla som är intresserade av vattenvård.

Materialet har tagits fram i samarbete med projekten KIPSI (GIPS), KUITU (FIBER) och Rakennekalkki (Strukturkalk). Mer information om olika jordförbättringsmedel och användning av och forskning i jordförbättringsmedel finns på projektens respektive webbplats. Helheten är en del av miljöministeriets program för effektiverat vattenskydd.

https://proagriaverkkokauppa.fi/attachment/gips_fiber_och_strukturkalk_guide_for_jordbrukare.pdf

ÅKRAR SOM LÄMPAR SIG FÖR GIPSBEHANDLING

Gips kan användas på åkerskiften som används för växtodling, men i detta projekt utesluts sjöars avrinningsområden, grundvattenområden och permanent gräsmark, förutom situationer där gräsmarken förnyas i samband med spridningen av gips. YARA Jordförbättringsgips lämpar sig inte heller för åkrar med ekologisk odling.

Om man planerar gipsspridning på åkrar som enligt resultaten från markkartering har en Dålig eller Rätt dålig magnesium- eller kaliumstatus, rekommenderas att jordbrukaren i första hand förbättrar åkrarnas näringsstatus före eventuell spridning av gips. Detta för att kalciumet i gipsen kan tränga undan kalium eller magnesium från jordpartiklarnas yta, och då kan kalium och magnesium urlakas lättare. Effekten torde emellertid vara liten, eftersom man i finländska undersökningar inte har observerat att gipsbehandling skulle ha en betydande inverkan på kalium eller magnesiumhalterna i jorden eller växterna. 

De rekommenderade värdena är följande:

Magnesium (mg):
> 150 mg/l (lerjordar)
> 80 mg/l (grova mineraljordar, organogena jordar)

och kaliumvärdet:
> 100 mg/l (lerjordar) eller
> 70 mg/l (gyttjeleror, mo, moräner (ej sandmorän) eller
> 50 mg/l (sand, sandmorän, torv)

På åkerskiften där man sprider gips på hösten är direktsådd möjlig när det gäller vårsäd, men inte höstsäd. Direktsådd av höstsäd är alltså inte möjlig i samband med spridning av gips. Syftet med avgränsningen är att utesluta risken för att salthalten i mullen skulle skada fröets grobarhet vid sådd.

         FÖRDELARNA MED GIPS Källa: YARA

  • Minskar erosionen samt urlakningen av i jordpartiklar bunden och vattenlöslig fosfor i Östersjön
  • Fosforbelastningen minskar med 50 % 
  • Fosfor binds i åkern och kan användas  av växterna
  • Förbättrar markens grynstruktur
  • Kostnadseffektiv metod för cirkulär ekonomi. Gipsen är en förmånlig biprodukt från produktionen av fosforsyra
  • Gips från Siilinjärvi ligger klart under de gränsvärden för tungmetaller som föreskrivs i finsk lagstiftning
  • Spridningsmängden för gips är liten, enbart 4 ton/ha
  • Lätt att använda. Rekommendationen är spridning på stubben på hösten.
  • Långverkande effekt, 5 år enligt undersökningar
  • Jordbrukarnas användningserfarenheter är positiva
  • Gips orsakar inga skördeförluster
  • I mängden fosforgödsling av ett skifte räknas inte fosforn i gips som använts till jordförbättring in.

Aktuellt

Genomförande hittills

2024

John Nurminens stiftelse är med i ett större internationellt projekt som kallas GYPREG (länk) under 2023-2026. Rädda Lumparn, Ålands hushållningssällskap är associerad partner i projektet och hjälper till med koordineringen.

Projektets mål är att minska näringsutsläpp från jordbruket till Östersjön genom att öka gipsbehandlingen av åkrarna i kusterna kring Östersjön och genom att stödja ett brett införande av gipsbehandling.

Målet för spridningen under hösten 2024 är 100 hektar. 
Tre lantbrukare har i juni 2024 skrivit avtal om att sprida 465 ton gips på 116 hektar på Åland under hösten 2024.

I projektet ingår även vattenprover från ett område samt jord- och skördeprover från två av skiftena. Senare i höst skickas även en enkät ut till alla lantbrukarhushåll på Åland. 

2023

John Nurminens stiftelse önskade förlänga projektet ett år och satte samtidigt in ett nytt mål om 50 hektar för 2023. Efter en lyckad informationsspridning och koordinering genom Rädda Lumparn skrev sju lantbruksföretag på avtal om gipsspridning på 35 skiften med sammanlagt 100 hektar. 

Det innebär att 400 ton gips spreds ut under hösten 2023. Områdena finns i Vårdö, Jomala, Finström, Saltvik och Sund.

John Nurminens Stiftelse stod för gips och transport samt ersatte arbetstid för lantbrukaren, spridning, provtagning & analyser samt marknadsföring och koordinering. 

Nollruta förbereds i Kulla, Sund
Representanter från John Nurminens stiftelse, Rädda Lumparns ordförande Carina Aaltonen och Alexandra de Haas på pressinfo och demonstration i Gesterby, Sund, september 2023.

2022

Hösten 2022 spreds ca 50 ton gips ut fördelat på två åkrar på Åland inom projektet, sammanlagt 12 hektar vid Tällviken i Haga, Saltvik och vid Juvik i Ytterby, Jomala. 

Hör Henry Lindström berätta i videoklippet här bredvid.