Gipsprojektet

Gipsprojektet, som finansieras av John Nurminens Stiftelse och genomförs i samarbete med Rädda Lumparn, uppmuntrar åländska bönder att prova gips som jordförbättringsmedel. Gipsbehandlingen av åkrarna minskar effektivt erosion och läckage av fosfor och kol till vattendragen och metoden kan bidra till att förbättra tillståndet i de övergödda insjövikarna på Åland. Passar också som kalcium- och svavelgödselmedel. Den bästa effekten på vattnen erhålls på lerjordar där gipset får markpartiklar att aggregera till större mikrokorn. Gips ökar också bindandet av av fosfor på markpartiklarnas yta, dock så att växterna fortfarande kan tillgodogöra sig den. Utöver positiva effekter på vattnen kan det också ske en förbättring av markens struktur.

Projektet vill testa metodens lämplighet på Åland och att öka medvetenheten hos lantbrukare, myndigheter och allmänhet om gips som jordbruksvattenskyddsåtgärd. Det är också tänkt att skapa en modell för genomförande av liknande projekt i framtiden. Där det är möjligt kommer även gipsbehandlingens inverkan på marken och vattenkvaliteten att övervakas.

Hösten 2022 spreds ca 50 ton gips ut fördelat på två åkrar på Åland inom projektet. En vid Tällviken i Haga, Saltvik och en vid Juvik i Ytterby, Jomala. Hör Henry Lindström berätta i videoklippet här bredvid!

Vi söker fler lantbrukare som har mark med lämpliga förutsättningar att sprida gips på under 2023, ta kontakt redan nu! John Nurminens Stiftelse står för gips och transport samt ersätter arbetstid för lantbrukaren, spridning, provtagning & analyser samt marknadsföring och koordinering. 

ÅKRAR SOM LÄMPAR SIG FÖR GIPSBEHANDLING

Gips kan användas på åkerskiften som används för växtodling, men i detta projekt utesluts sjöars avrinningsområden, grundvattenområden och permanent gräsmark, förutom situationer där gräsmarken förnyas i samband med spridningen av gips. YARA Jordförbättringsgips lämpar sig inte heller för åkrar med ekologisk odling.

Om man planerar gipsspridning på åkrar som enligt resultaten från markkartering har en Dålig eller Rätt dålig magnesium- eller kaliumstatus, rekommenderas att jordbrukaren i första hand förbättrar åkrarnas näringsstatus före eventuell spridning av gips. Detta för att kalciumet i gipsen kan tränga undan kalium eller magnesium från jordpartiklarnas yta, och då kan kalium och magnesium urlakas lättare. Effekten torde emellertid vara liten, eftersom man i finländska undersökningar inte har observerat att gipsbehandling skulle ha en betydande inverkan på kalium eller magnesiumhalterna i jorden eller växterna. 

De rekommenderade värdena är följande:

Magnesium (mg):
> 150 mg/l (lerjordar)
> 80 mg/l (grova mineraljordar, organogena jordar)

och kaliumvärdet:
> 100 mg/l (lerjordar) eller
> 70 mg/l (gyttjeleror, mo, moräner (ej sandmorän) eller
> 50 mg/l (sand, sandmorän, torv)

På åkerskiften där man sprider gips på hösten är direktsådd möjlig när det gäller vårsäd, men inte höstsäd. Direktsådd av höstsäd är alltså inte möjlig i samband med spridning av gips. Syftet med avgränsningen är att utesluta risken för att salthalten i mullen skulle skada fröets grobarhet vid sådd.

Gipsbehandling lämpar sig i följande sammanhang:
Gipsbehandling lämpar sig inte i följande sammanhang:

MER INFORMATION:

www.johnnurmisensaatio.fi/sv/

Henri Nikkonen
John Nurminens Stiftelse
henri.nikkonen(at)jnfoundation.fi

Alexandra de Haas
Administratör för Rädda Lumparn
+358457 342 0969
info(at)raddalumparn.ax

Information om gipset

Gipset uppkommer som biprodukt från gödselindustrin vid YARA:s anläggning i Siilinjärvi. Gipset är rent och innehåller inga tungmetaller eller radioaktiva ämnen. Fukthalten i gipset som ska spridas är i genomsnitt 15 %. Gipsens specifika vikt är 1500 kg/m3. Fyra ton gips per hektar sprids ut. Gipset innehåller 23 % kalcium och 18 % svavel.

Gipset minskar förlusten av fosfor, både den upplösta och den som är bunden till jordpartiklar, från åkern till vattendragen. Det ökar jordens ledningstal, jordpartiklarna blir till större partiklar och mindre fosfor släpps ut i avrinningsvattnen. Växterna har fortsättningsvis tillgång till fosfor och jordens grynstruktur förbättras. Gipset minskar också urlakningen av organiskt kol i vattendrag. Effekten av gipset börjar så snart det är upplöst i jorden och varar i cirka 5 år.
Att delta i projektet, steg för steg:

Kontakta oss på Rädda Lumparn för att få hjälp med om förutsättningarna för gipsspridning finns på er åker. 

Skicka en karta över tänkt område eller ert signum samt er senaste markanalys så vi kan kontrollera magnesium och kaliumvärdet.

Om allt är i sin ordning hjälper vi er att skriva avtal med John Nurminens stiftelse. 

John Nurminens stiftelse står för gips, transport, provtagningar före och efter samt spridning (9,65 €/ton) och 150 euro + moms i arbetstidsersättning för jordbrukaren.

ÅMHM tar vatten- och jordprover före och efter. 

Under perioden juni-oktober 2023 (enligt överenskommelse) levereras gipsen för spridning. Jordbrukaren kan själv sprida gipsen eller anlita en entreprenör att göra detta, vilket John Nurminens stiftelse bekostar.

Om möjligt kan en nollruta om 12×12 meter lämnas tomt för att mäta skillnad efteråt. Frivilligt.

Efter spridningen görs en lättare bearbetning. 

Rädda Lumparn hjälper till att begära arbetstidsersättning från John Nurminens stiftelse.

Ett år senare görs en ny provtagning på samma plats.

FÖRDELARNA MED GIPS: 

  • Minskar erosionen samt urlakningen av i jordpartiklar bunden och vattenlöslig fosfor i Östersjön
  • Fosforbelastningen minskar med 50 % 
  • Fosfor binds i åkern och kan användas  av växterna
  • Förbättrar markens grynstruktur
  • Kostnadseffektiv metod för cirkulär ekonomi: förmånlig biprodukt från produktionen av fosforsyra i Siilinjärvi
  • Gips från Siilinjärvi ligger klart under de gränsvärden för tungmetaller som föreskrivs i finsk lagstiftning
  • Spridningsmängden för gips är liten, 4 ton/ha
  • Lätt att använda: rekommendationen är spridning på stubben på hösten
  • Lätt bearbetning efter spridning höjer effekten
  • Långverkande: Undersökningar visar att verkningstiden är 5 år
  • Jordbrukarnas användningserfarenheter är positiva
  • Gips orsakar inga skördeförluster
  • I mängden fosforgödsling av ett skifte räknas inte  fosforn i gips som använts till jordförbättring in

     

Källa: YARA